Sämre kondition, sämre styrka och ökad fetma. Larmrapporterna om skolelevernas fysiska status duggar tätt. Men ingen ansvarig gör något åt det.
Det menar idrottsläraren Tommy Lénberg som startat ett eget forskningsprojekt där eleverna har 20 minuter extragympa - varje dag. Det ska ge bättre studieresultat.
– Är du fysiskt aktiv så ökar inlärningen, säger han.
Tommy Lénberg har varit idrottslärare i 20 år. Under sina år som lärare har han kunnat se förändringen, hur allt fler ungdomar får allt sämre kondition.
– De sista tio åren ser man att det är jättemycket mer stillasittande. Framför allt har fetman ökat. De har ingen styrka och de har ingen kondition. De orkar ingenting.
Tommy Lénberg arbetar sedan fem år tillbaka i Skarpnäcks skola i Kärrtorp i södra Stockholm där han även startat ett eget forskningsprojekt tillsammans med forskare från Karolinska institutet. Syftet är att mäta om daglig fysisk aktivitet förbättrar elevernas kondition och styrka, och även förbättrar deras skolresultat.
Projektet startade i höstas där högstadieelever haft 20 minuter obligatorisk lunchträning varje dag. Det har handlat om allt från dans och lekar till sporter som basket och fotboll.
– Vi vill se om det här lilla i vardagen, 20 minuter, påverkar dem, säger Tommy Lénberg.
Innan extragympan startade mätte KI-forskarna alla elevernas kondition och styrka och gjorde också vissa teoretiska stresstester. Samma tester har också gjorts på elever i en annan skola vilka inte haft extragympa varje dag.
Om några veckor kommer nu forskarna tillbaka för att göra om testerna på de båda skolorna.
– Förhoppningsvis ser vi då att våra elever är mer fysiskt aktiva och konditionsstarka än vad eleverna i kontrollskolan är. Men även teoretiskt, att de kan svara på olika stresstester och är mer alerta i huvudet, säger Tommy Lénberg.
Under hösten samlade man alla årskurserna varje skoldag och gjorde gemensamma övningar på lunchrasten, men under våren har upplägget förändrats och även om aktiviteterna fortfarande är obligatoriska, så är det valfritt för eleverna hur och när de gör dem.
Eleverna tycker samtidigt att det blivit en bättre sammanhållning på skolan mellan årskurserna och att skärmtiden med mobilerna minskat. Eleverna känner även att det blivit lugnare på lektionerna vilka har bedrivits med mer fokus
Inför starten av projektet mejlade Tommy Léberg utbildnings- och socialministern, men fick inget gensvar.
– Det som stört mig är att det inte förs någon debatt. Utbildningsdepartementet och skolverket för ingen dialog, trots att det finns hur mycket fakta som helst. Det finns inte en enda rapport som visar att det finns några negativa effekter av fysisk aktivitet, det finns bara positiva.
– Nu pratas det om att öka antalet mattetimmar och vi ska öka svenskan och vi ska öka naturkunskapen. Vi ska alltså lägga ner mer timmar på stillasittande. Men det är inte mer teori eleverna behöver, de behöver tvärtom mindre. Att hjärnaktiviteten ökar dramatiskt vid fysisk aktivitet och ökar inlärningen finns det flera bevis på.
Idrotten fyller en stor fuktion och är inte bara en liten del av kursplanen, kanske är det till och med det viktigaste ämnet. Idrott ger bättre skolresultat
Idrott ger bättre skolresultat
Det så kallade Bunkefloprojektet visar, enligt forskarna, att mer idrott i skolan ger bättre skolresultat. Forskarna följde barn från årskurs ett till och med nian. En grupp elever fick idrottsundervisning fem dagar i veckan, medan den andra gruppen fick vanlig undervisning två gånger i veckan.
Studien visade att de som fått extra undervisning utvecklades bättre motoriskt, men också att deras skolresultat var bättre. 96 procent av idrottsgruppen blev behöriga till gymnasiet, jämfört med 89 procent för den vanliga gruppen. Ändå större var skillnaden bland pojkarna, 96 mot 83 procent.
Studien visade också att de aktiva barnen även hade mindre tendens att utveckla fetma.
Sverige har näst minst antal idrottstimmar i veckan bland EU-länderna. På högstadiet har man i snitt två lektioner i veckan.
Källa DN. Läs hela artikeln HÄR