Polycystiskt ovariesyndrom, förkortat PCO eller PCOS, kallades tidigare Stein-Leventhals syndrom och är en hormonell störning hos fertila kvinnor. Man uppskattar att mellan 6 till 8 % av alla kvinnor i fertil ålder bär på syndromet vilket främst tros ha genetiska (ärftliga) orsaker. Man tror även att det har ett samband med höga värden av insulin och att eventuellt en långvarig, låggradig inflammation kan bidra till sjukdomsutvecklingen. Det finns även en frågeställning om att polycystiskt ovariesyndrom kan hänga ihop med låga zinkvärden.
Vid polycystiska ovarier uppstår ett flertal små äggblåsor (folliklar) i äggstockarna. Alltså inga cystor, vilket namnet felaktigt antyder. Undersökning görs genom ultraljudsundersökning och diagnos ställs via en positiv ultraljudsbild tillsammans med symptombild.
Symptom på Polycystiskt ovariesyndrom
Symptom på Polycystiskt ovariesyndrom är oregelbundna eller uteblivna mestruationer, vissa kvinnor har mycket kraftiga och långvariga menstruationer, andra har ingen menstruation alls. Har kvinnan ingen menstruation är infertilitet vanligt. Kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom har även en ökad risk för hjärt- kärlsjukdom och diabetes samt en högre tendens för bukfetma. Även förhöjda värden av manliga könshormoner, exempelvis testosteron eller androstenedion, kan iakttas. Det är inte heller ovanligt med en ökad hårväxt (hirsuism), oftast förekommen i ansiktet, och akne.
Andra blodprover som brukar tas eller som påverkas vid polycystiskt ovariesyndrom är:
Sköldkörtelproverna TSH, T3 fri och T4 fri. Detta då både överproduktion (hypertyreos) och underproduktion (hypotyreos) kan ge liknande symptom.
Värdena på prolaktin, kolesterol, insulin och blodsocker (glukos) brukar vara förhöjda.
Könshormonet LH (luteiniserande hormon) brukar vara förhöjt medan FSH (follikelstimulerande hormon) brukar förbli normalt.
Behandling vid Polycystiskt ovariesyndrom
Behandlingen av polycystiskt ovariesyndrom är främst symptomatisk det vill säga är ämnad att endast minska besvär och inte bota dem. Om kvinnan inte vill skaffa barn kan P-piller eller gulkroppshormon (progesteronkräm) mildra de menstruationsrelaterade problemen. Progesteronbehandling minskar även risken för cellförändringar i livmoderns slemhinna. Vill kvinnan däremot försöka att bli gravid kan en läkare föreskriva medicin som kan öka chansen till en graviditet.
Vid eventuell övervikt samt för att minska risk för hjärt- kärlsjukdom och diabetes rekommenderas motion och kostförändringar. Viktnedgång kan även gynna en normalisering av menstruationsbesvären. Vissa mindre studier1. har visat att en kolhydratfattig kost kan mildra besvären från polycystiskt ovariesyndrom.
1. Nutrition & Metabolism 2005, 2:35 The effects of a low-carbohydrate, ketogenic diet on the polycystic ovary syndrome: A pilot study