En vanlig sänkningsreaktion (SR) mäter antalet millimeter som de röda blodkropparna (erytrocyterna) sjunker på en timme.
Snabbsänkan mäter istället halten av ett ämne i blodet (C-reaktivt protein), som ökar vid inflammationer och när vävnader i kroppen bryts ner. 
I en jämförelse med sänkan stiger CRP snabbare vid inflammationer och normaliseras också mycket snabbare när man blivit frisk.
En helt frisk person har som regel en snabbsänka (P-CRP) under 3, däremot anses värden under 5 inte vara av kliniskt betydelse under ett akut sjúkdomsförlopp varför man ej mäter lägre än 5 i denna analys.

• Vid vanliga förkylningar eller urinvägsinfektioner ser man ett normalt CRP, det vill säga under 10. 
• Vid bakteriella infektioner som påverkat vävnaderna mer brukar CRP vara kring 50 eller högre. 
• Det är en glidande övergång från normalt till sjukligt. Värden på över 200 förekommer vid kraftiga inflammationer.

Vid virussjukdomar stiger CRP mindre än vid bakterieinfektioner.

CRP kan vara av betydelse vid utredning om sjukdom uppkommit av inflammation eller inte och innefattas ofta vid utredning av ledsjukdomar, vid muskelskada och vid annan skada på kroppens vävnader. Om infektionen sprider sig och börjar angripa vävnader stiger snabbsänkan. Mycket höga värden förekommer vid svåra inflammationer.
Ihållande värden mellan 3 och 10 har visat sig korrelera med risk för hjärt- och kärlsjukdomar, metaboliskt syndrom^1., och cancer. Detta beror av sambandet mellan denna typ av sjukdomar och låg men långvarig inflammation. Vill man mäta denna låggradiga inflammationen ska man välja analysen CRP känslig istället då den mäter lägre värden.

^1. Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för ett antal faktorer som var för sig är oberoende riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, men kombinationen av dem ökar den sammanlagda risken.

Skribent: Lovisa Ryding, (Bachelor of Medical Science) med huvudområde inom biomedicinsk laboratorievetenskap.

© Blodkollen Sverige AB 2014