Vi nås snabbast via mail [email protected]
AB0-systemet är den vanligaste indelningen av blodgrupper.
Denna analys går endast att ta på Karolinska Universitetssjukhusets provtagningsenheter.
Vid eventuella avvikelser hänvisar vi dig till din läkare.
Blodgruppering omfattar ABO- och RhD-bestämning samt undersökning av förekomst av irreguljära erytrocytantikroppar, en så kallad antikroppsscreening.
Human leukocyte antigens (HLA) är en grupp av proteiner som hjälper kroppens immunsystem att identifiera sina egna celler och urskilja främmande.
Alla har en nedärvd kombination av HLA antigener, en kombination av A, B, C och D typer, på ytan av sina celler.
För att förstå hur detta system fungerar måste man veta vad antigener och antikroppar är.
Antigen är ett ämne som din kropp uppfattar som främmande.
När ett antigen kommer in i kroppen leder det till nybildning av antikroppar emot detta.
Antikroppar är proteiner som används av kroppens immunsystem för att upptäcka och identifiera främmande ämnen (antigener).
Antikroppens funktion är att binda sig till antigener och på så sätt göra det möjligt att eliminera dem från kroppen.
AB0 systemet består av två antigener, A och B, och fyra kombinationer av dem. Till detta tillkommer även D-faktorn:
A
Har antigener av typ A på sina röda blodkroppar och bildar antikroppar mot B-antigenen.
B
Har antigener av typ B på sina röda blodkroppar och bildar antikroppar mot A-antigenerna.
AB
Personen har både A- och B-antigener och saknar antikroppar mot någon av dem.
0 (eller O)
Blodet innehåller varken A- eller B-antigener, men antikroppar mot båda dessa bildas.
RhD-bestämning:
Ovanpå alla ovan nämnda blodgrupper tillkommer sedan D- faktorn, det som förr kallades Rh-faktorn.
Faktor D finns hos cirka 85 procent av landets befolkning vilka kallas Rh-positiva (RhD+). Resten av befolkningen, som saknar denna faktor, kallas Rh-negativa (RhD-).
Antikroppsscreening:
Irreguljära1. erytrocytantikroppar kan förekomma hos personer som transfunderats2. med röda blodkroppar eller har varit gravida.
Det är viktigt att känna till vilken eller vilka antikroppar som en patient har vid val av röda blodkroppar (erytrocyter) inför en transfusion2.. Detta för att inte den mottagande personens immunförsvar ska angripa det transfunderade blodet.
Det är också viktigt i mödravården i förebyggande syfte för att undersöka om det nyfödda barnet kan komma att drabbas av en hemolytisk (blodrelaterad) sjukdom.
Antikroppar riktade mot egna röda blodkroppar (erytrocyter) kan även förekomma i samband med immunologiska sjukdomar, vid vilka kroppen angriper sina egna celler och vävnader och bryter ner dem. Ett exempel på en sådan sjukdom är autoimmun hemolytisk anemi.
1. Irreguljära* erytrocytantikroppar är antikroppar vilka naturligt inte förekommer i ditt eget blod.
2. Vid en transfusion transfunderas blod från en individ till en annan för att undvika en allt för stor förlust av blod av olika skäl.
Skribent: Lovisa Ryding, (Bachelor of Medical Science) med huvudområde inom biomedicinsk laboratorievetenskap.
© Blodkollen Sverige AB 2015
Denna analys kan endast utföras på vissa platser.