Kreatinkinas är ett enzym^1. som är viktigt för muskelcellerna energiomsättning och då främst i hjärt- och skelettmuskelvävnad.

Kreatin är en kvävehaltig organisk syra som är naturligt förekommande hos ryggradsdjur och hjälper till att leverera energi till alla celler i kroppen, främst muskelceller, genom att öka bildningen av adenosintrifosfat (ATP).

Kroppen har flera sätt att omvandla ADP tillbaka till ATP för att på så sätt förlänga muskelarbete. Det snabbaste sättet för musklerna att återbilda ATP vid högintensivt arbete sker genom en reversibel reaktion som kallas kreatinfosfatsystemet; (kreatinfosfat + ADP + H blir till kreatin + ATP).
Kreatin är en viktig komponent i denna reaktion och möjliggör att muskelceller kan buffra energi i form av kreatinfosfat vid vila, och få tillgång till snabbenergi vid högintensivt arbete.

Människokroppen kan producera kreatin själv men vi kan också få i oss det via vår kost eller via supplementering. Kreatinsupplementering är populärt som kosttillskott i samband med styrketräning och olika idrotter för sina omtalade prestationshöjningar

Kreatin (N-(aminoiminometyl)-N-metylglycin) är en kvävehaltig organisk syra som är naturligt förekommande hos ryggradsdjur och hjälper till att leverera energi till alla celler i kroppen, främst muskelceller, genom att öka bildningen av adenosintrifosfat (ATP). Kreatin får vi normalt i oss via kosten från animaliska källor såsom kött (nötkött, fläskkött) och fisk (lax, tonfisk, torsk, sill) där intaget från en normal kost vanligtvis ligger på 1-2 g/dag, vegetarianer får i regel i sig mindre. Om intaget av kreatin via kosten är begränsad så kan kreatin även produceras i människokroppen av lever, njurar och bukspottskörteln från aminosyrorna glycin, arginin och metionin med en hastighet av 1-2 g/dag. Denna syntes sker i två enzymkatalyserade reaktioner.
Den första sker i njurarna där glycin och arginin används för att tillverka glykocyamin (guanidinoacetat) med hjälp av enzymet glycintransamidinas, vilket levern och bukspottskötelen i sin tur, i steg två, metylerar (metylgrupp från S-adenosylmetionin (SAM) via enzymet guanidinoacetat metyltransferas och bildar kreatin.
Efter syntes eller oralt intag transporteras kreatin till muskelcellerna (främst) via vårt cirkulationssystem för inlagring.

Ungefär 95 % av vår kropps totala kreatinmängd lagras i skelettmuskulaturens vävnad. De återstående 5 % kan hittas i hjärta, hjärna och testiklar. Den totala kreatinmängden hos människor inkluderar den sammanlagda mängden av kreatin i sin fria form och som kreatinfosfat. I skelettmuskulaturens vävnad består den totala kreatinmängden av en tredjedel av kreatin i fri form, respektive två tredjedelar kreatinfosfat. Överskott av kreatin elimineras från kroppen genom att irreversibelt omvandlas till kreatinin (slutprodukt) för att sen utsöndras via njurarna.

^1. Enzymer är proteiner som katalyserar, ökar eller minskar en reaktion, hastigheten på kemiska reaktioner.

Skribent: Håkan Rundqvist, träningsfysiolog (Msc Physiologi)

© Blodkollen Sverige AB 2014