Natriumnivån i blodet regleras genom ett samarbete av flera olika organ såsom hjärna, hjärta, njurar och binjurar. Njurarna har en förmåga att reglera hur mycket natrium kroppen ska göra sig av med. Detta styrs av hormoner från binjurarna, främst kortisol och aldosteron. Ett hormon från hypofysen i hjärnan, antidiuretiskt hormon eller ADH, spelar också viktig roll för njurarnas reglering av vätske- och salt (natrium)-balans.

Ett natriumprov brukar tas när det finns misstanke om att kroppens salt (natrium)- och vätskebalans har rubbats. Natriumhalten i blodet kontrolleras också om man misstänker att man har drabbats av vätskeförlust, till exempel vid svår magsjuka med häftiga kräkningar och diarréer eller efter att man svettats kraftigt på grund av fysisk ansträngning. Man kan också behöva lämna natriumprov regelbundet när man använder vissa läkemedel, till exempel vätskedrivande läkemedel. Natrium ingår i regel även vid en kontroll av njurarnas allmänna funktion. Vanligtvis får man i sig behovet av natrium genom sin kost men kraftiga svettningar och långvariga fysiska ansträngningar kan kräva mer.

Natrium mäts i plasma vilket är det som återstår av blodet när alla celler har avlägsnats utan att blodet har fått koagulera.

Skribent: Lovisa Ryding, (Bachelor of Medical Science) med huvudområde inom biomedicinsk laboratorievetenskap.
Granskare: David Jonsson, näringsfysiolog (Master of science in Nutrition), Pauluns Näringscenter.

© Blodkollen Sverige AB 2014