Prolaktinets huvudsakliga funktion är kopplad till mjölkproduktion, fortplantning, moderskänslor, fettomsättning samt till kroppens vätskereglering. Det har också en viktig funktion i att reglera andra hormoner.

Prolaktin är ett hormon som bildas i hypofysen och vars mest kända uppgift är att stimulera mjölkproduktion. Den huvudsakliga funktionen är kopplad till fortplantningen, moderskänslorna, fettomsättning samt till kroppens vätskereglering. Prolaktinet har dock fler verkningsområden exempelvis inom immunförsvar, ämnesomsättning och för den psykiska hälsan. Det har också en viktig funktion i att reglera andra hormoner. Både män och kvinnor har prolaktin och alla dess verkningsområden är inte helt kartlagda.

En allt för kraftig utsöndring av prolaktin är den vanligaste dysfunktionen i hypofysen. Prolaktinutsöndringen sker, stötvis och är dels automatiskt men även delaktig i ett komplext samspel med både hämmande och stimulerande faktorer.

Stimulerande faktorer;

• TSH, tyreoideastimulerande hormon, ökar både utsöndring av tyreoideahormoner och prolaktin.
• Serotonin
• Östrogen (östradiol)
• VIP (vasoaktiv intestinal peptid, ett peptidhormon med många varierande funktioner runt om i kroppen)
• Angiotensin 2 (reglerar blodtrycket)

Som den huvudsakliga hämmande faktorn för prolaktinutsöndring ses dopamin. Nedsatt dopaminpåverkan till följd av sjukdom eller medicinintag ger stegrade prolaktinnivåer.

Höga nivåer kan orsaka insulinresistens även kallat diabetes typ 2.

Prolaktinnivån är som högst på natten och sjunker efter uppvaknandet under de därpå följande 2-3 timmarna.

Kvinnor i fertil ålder har högre prolaktinnivåer än män och nivån varierar med menstruationscykeln. Dock utgår sjukvårdens referensintervall ofta ifrån gemensamma nivåer.

Naturligt förhöjda nivåer ses;

• Under sömn
• Vid graviditet
• Vid amning
• Vid Stress 
• Vid kraftig fysisk träning, speciellt om detta sker samtidigt med låga blodsockernivåer

Prolaktin mäts i serum vilket är det som återstår av blodet när alla celler har avlägsnats efter att blodet har fått koagulera.

 

Skribent: Lovisa Ryding, (Bachelor of Medical Science) med huvudområde inom biomedicinsk laboratorievetenskap.

© Blodkollen Sverige AB 2015